Publicerad 2012-06-11 15:55:00 i Träning & Inlärning
Sista delen i vår följetång om hundens arbetslust handlar om på vilket sätt vi kan påverka genom vårt eget beteende.
Många kursdeltagare är ganska passiva och ställer sig ofta frågande till hunden "Hej, vill du träna med mig idag?".
Om man istället försöker vända på steken, att få hunden att fråga oss "Hej, snälla kan vi inte träna lite idag" så har vi kommit en bra bit på vägen mot våra mål.
Hur får man då hunden att ställa den frågan?
Börja med dig själv för att checka av hur det ligger till i er relation. Hur beter du dig när du vill träna med din hund. Står du och tittar på den, kanske tjatar namnet några gånger medan den förstrött går och nosar i busken. "Jag ska bara..." Du har du allt att vinna på små förändringar hos dig själv.
Regel nummer 1: Tjata aldrig. Lyssnar inte hunden på ett kommando, gå nån meter och börja om. Kanske få hundens ögonkontakt innan du ger kommadot. Hunden går miste om sin belöning om den inte följer ditt första kommando och får anstränga sig hårdare nästa gång. De ska aldrig lära sig att det är ok att strunta i vad matte eller husse säger, för belöningen kommer i alla fall efter 2-3 tjat. Bättre att göra om och hoppas hunden lyssnar, annars får man se till att jobba på kontakten innan man fortsätter och att befästa kommandona hemma i störningsfri miljö.
Om hunden t.ex. står och nosar i en buske så kan man försöka göra sig så rolig man bara kan, men fortsätter hunden att ignorera så tycker jag inte man ska stå och tjata utan då kan man gott gå fram och ta med hunden i halsbandet en liten bit för att bryta nosandet och kräva på ett bestämt men lugnt och vänligt sätt att hunden ska koncentrera sig.
Många av mina kursdeltagare står som sagt och tittar på hunden i förhoppning att lusten ska komma. Och det är ett bra sätt om man vill stärka kontaktsökandet - belöna när hunden tar kontakt. Men det förutsätter att hunden förr eller senaste söker kontakten. Problematiken jag syftar till här är dock främst där man ser nonchalanta tendenser hos hunden och den inte tar någon notis alls om sin matte eller husse. De tar dem förgivet.
Hundar är flockdjur och följeslagare. Det hjälper så många gånger att föraren ställer om sig mentalt. Bestämmer sig för att tänka "Nu ska JAG träna och ha roligt, tråkigt för hunden om den går miste om allt det trevliga". Det kan räcka att man vänder och går åt andra hållet med bestämda, alerta steg. Hunden hajar till och springer efter. Om den springer fram till dig och tittar upp så kan du belöna med något hunden verkligen uppskattar. Du kan även vända åt andra hållet igen (fortfarande utan att bry dig om hunden), kanske själv leka och ha kul med en leksak. Plötsligt är du väldigt spännande i hundens ögon och den frågar dig "Vad är på gång, får jag vara med?" Och du har helt andra förutsättningar att jobba vidare på!
På det här sättet tränar du hunden att starta upp träning, att "bjuda upp till dans". Målsättningen är att du när det är dags för träning kan gå ut och ställa dig passiv på planen medan hunden hänger på och ställer sig vid dig, tittandes och redo för arbete. Men det kräver många gånger att förare och hund först byter roller.
Några fler korta tips...
...sluta alltid när hunden fortfarande vill som mest.
...träna hellre fler, korta pass än ett långt (framförallt i början).
...träna in ett slutkommando (ex. "slut", "fri hund", "hopp-och-lek") för att hunden ska lära sig när den kan släppa fokus och för att undvika att hunden slutar jobba mitt i eller ser belöningen som ett slutkommando.
...undvik att träna när hunden är mätt, d.v.s. vänta med utfordringen tills efter träningspasset.
...låt inte hunden småäta hela tiden genom att sticka till en godbit här, en korvbit där. Inte bara p.g.a. det faktum att den får svårare att hitta träningsmotivationen (den är ju alltid mätt), den riskerar även att bli överviktig vilket är skadligt. Dessutom blir det inte lika "speciellt" när du väl tar fram godbitarna och hundens motivation kan minska bara därför. Vill du ge en godbit, passa på att slänga in lite träning samtidigt!
...ta någon vilodag då och då, dels för att hunden ska smälta allt nytt den lärt sig, dels för att den inte ska tröttna, dels för att hunden lär sig att koppla av och att det inte alltid måste hända nåt.
Publicerad 2012-06-10 18:32:00 i Träning & Inlärning
I förra inlägget kunde du läsa om vikten av en bra belöning, d.v.s. belöningskvaliteten. Belöningen måste hela tiden dra starkare än det som eventuellt konkurrerar med oss och de aktiviteter vi planerat för hunden.
Men det är inte bara viktigt vad vi belönar med, utan även hur vi belönar.
Vi ska vara oförutsägbara i belöningarna. Om hunden inte vet exakt vad som kommer och när så är det troliga att den kommer bli mer på tårna. Det blir lite spännande.
Om det ibland kommer en bit köttbulle, ibland en torr levergodis, ibland en boll eller kamptrasa och ibland en ostbit så undrar hunden vad som kommer härnäst. Den vågar heller inte chansa på att gå miste om nästa goda eller roliga som kommer upp, förutsatt att det till största delen är någonting som hunden allra helst vill ha.
Vi tjänar alltså på att variera det vi har i belöningssäcken.
När ska man belöna då?
Vid nyinlärning, när vi lär hunden någonting den inte kunde sen tidigare, så ska belöningsfrekvensen vara 100%. Vi ska alltså belöna varje gång hunden "gör rätt" för att den ska kunna lista ut vad det är vi är ute efter.
När vi kommit en bit i inlärningen, vi kanske vill att den ska stanna längre stunder, gå fot en längre bit eller utföra flera redan inlärda moment/trick i följd. Då ska belöningen, oavsett vad det är, komma där hunden som minst anar det (förutsatt att den "gör rätt" och är i den sinnesstämning vi vill ha den). Om hunden vet att belöningen kommer komma efter var 10:e steg, "för det gör den alltid", så är det troligt att hunden går och segar lite för att sedan vid det 10:e steget tagga till alternativ stanna (om man inte har en hund som ser arbetet i sig som belönande vill säga).
Vi ska alltså överraska hunden med varierade belöningar när den förtjänar det som mest men förväntar det som minst. Hunden kommer bli mer alert och den kommer öka uthålligheten successivt eftersom den blir trygg i tanken att det förr eller senare kommer någonting som är gott i magen eller roligt att leka med.
Vi kan dessutom variera var vi belönar.
Återigen, vid nyinlärning är det väldigt viktigt med belöningsplacering. Tänk att där belöningen är, där kommer hunden i det färdiga momentet att vara eller dras mot. Tränar jag in fotgående och alltid belönar en meter bakom sig själv så kommer man ha en hund som går en bit bakom i fotgåendet. Jag jobbar tillexempel mycket med bakåt-tänk i många moment, som läggande och ställande under gång. I början när jag bryter ner momentet, och även längre fram i kedjan, kastar jag belöningen bakom hunden. Den kommer i det färdiga momentet inte "smyga" några steg utan stanna tvärt eftersom man dels fått in en "tvärnit-känsla" i kroppen på hunden genom belöningsplaceringen och dels har man fått en förväntan bakåt som gör att hunden inte drar sig framåt. Varför ska den gå fram något eller några steg när belöningen kommer komma bakom?
När hunden kan momenten så kan vi variera var vi belönar, ibland springer vi med själv och får med oss hunden i en lek i samband med belöningen, ibland kastar vi belöningen till hunden och ibland iväg någonstans så hundens jaktinstinkt väcks till liv. Vi kan även lugnt gå tillbaka till hunden med belöningen.
Sättet att belöna, och vad vi belönar med, avgör i regel hur hunden beter sig och vilken energinivå den har. På så sätt kan vi lära oss att styra vilken energinivå vi vill att hunden ska ha vid olika tillfällen och i olika övningar/moment.
Publicerad 2012-06-09 07:32:00 i Träning & Inlärning
Många kursdeltagare som kommer till mig är bekymrade över att de inte får kontakt med sin hund. Somliga hundar visar intresse för sina förare då och då men något jag ofta hör är att hunden gör saker eller kan saker "när den själv vill".
Det absolut vanligaste är att man förutsätter att bara för att hunden äter av godisbelöningen så kan man ha den som belöning. I 9 fall av 10 där jag presenterar någon annan godis/matbelöning än vad föraren har med sig så upplever kursdeltagaren att de fått en helt annan hund!
"Min hund har aldrig tittat på mig tidigare, men idag har den jobbat med mig", är nåt annat jag hör till och från.
En så enkel sak, som är så självklar men ändå lätt att förbise: Hunden har faktiskt smaklökar. Eller visserligen avgörs födans kvalitet främst med hjälp av doftsinnet, men de kan ändå föredra det ena före det andra.
Klassikern är att kursdeltagaren har med torkat levergodis eller något kexliknande hundgodis man köper på påse eller lösvikt i affären. Byts det ut mot exempelvis korv, ost, köttbullar, pannkakor, Frolic eller blodpudding som man torkat i ugnen en liten stund för att den inte ska kladda i fickan - ja då har man plötsligt en hund som kanske orkar koppla bort all störning runt omkring och jobba tillsammans med sin matte eller husse, istället för mot.
Det handlar inte om att man måste stå med en köttbulle i näven för att hunden ska göra som man säger. Det handlar om att när hunden utför någonting som vi tycker är bra, eller bättre än innan, så ger vi hunden någonting den värderar högt som en belöning. En förstärkning. Det ökar sannolikheten att hunden utför samma beteende igen.
Så småningom fasar vi ut belöningarna och kedjar ihop flera moment eller längre moment där hunden behöver jobba en längre tid för sin belöning - men den ska alltid veta att belöningen kommer. Bara inte när.
Men en belöning är bara någonting som hunden vill ha. Hemma i köket när vi tränar in trix kanske de torra leverknärtarna passar utmärkt som belöning, för den vill ju ha dem då. Och det finns inte så mycket i omgivingen som lockar. Men är vi på kurs, och hunden till exempel gärna vill rikta sin uppmärksamhet mot de andra ekipagen. Då är de ingen vidare belöning sålänge de inte kan konkurrera med omgivningen.
En liten tankeställare... Ponera att hunden på promenaden drar mot en grästuva den vill lukta på, och ni låter den gå fram och lukta. Att lukta på grästuvan var alltså någonting hunden ville ha/ville göra (annars hade den inte dragit emot den) - med andra ord en belöning. Vad har ni belönat i den situationen? Kan ni bli arga på hunden nästa gång den drar i kopplet?
Det var en liten, men ack så viktig, parantes.. ;-)
Hur som helst, något annat många kursdeltagare missar är just det faktum att en belöning är något hunden vill ha, oavsett vad det är. För att bli bra och effektiva hundtränare så måste vi våga experimentera för att ta reda på vad som funkar. Vi måste våga bjuda på oss själv, testa olika godsaker, olika leksaker, olika sätt att leka och att leka med oss själva utan leksak. Vi måste våga göra fel för det är också en väg till lärdom.
För att inte inlägget ska bli alldeles för långt så delar jag upp det i tre. Den här delen handlade om hur man hittar arbetslusten genom olika typer av belöningar. De två efterföljande inläggen kommer behandla belöningen och hundträningen utifrån andra perspektiv.
Och du - kom gärna med egna synpunkter och tankar! Det är det som är så spännande i hundvärlden. Det finns lika många metoder och filosofier som hundägare. ;-)
Publicerad 2011-11-27 21:18:40 i Träning & Inlärning
Som vi nämnt i ett tidigare inlägg här i bloggen så kan man belöna hunden på en mängd olika sätt. En av metoderna är genom lek eftersom de flesta hundar är lekfulla individer och även den lugnare hunden går att locka till lek vilket brukar vara ett uppskattat inslag i vardagen.
Genom att leka med hunden för att fånga dess intresse och att lekbelöna så gör man inte bara hunden intresserad av fortsatt arbete utan man bygger dessutom på relationen mellan hund och människa. Vid lek på rätt sätt så kommer hunden lära sig att samspela med dig, respekten för dig ökar i takt med att leken fortgår på dina villkor och hunden kommer se dig som en rolig förare som den gärna följer, dels för att det rätt som det är händer någonting skoj, dels för att den känner sig trygg med dig - du har ju koll på läget!
Vad menas då med lek på rätt sätt? Regel nummer 1 är att all lek ska ske på DINA villkor. Känner du inte att du har full kontroll på situationen - avbryt! Det kan vara om hunden exempelvis hoppar och biter på dig, försöker ta en eventuell leksak ifrån dig innan du "satt igång leken" eller att den "äger" bollar och andra leksaker genom att springa med dem ifrån dig. Gör den det, ha då hellre en långlina så du kan hindra hunden från denna katt-och-råtta lek. (Hur man lär hunden att komma tillbaka med leksaker eller släppa på kommandot "loss" tar vi upp i ett senare inlägg.)
Om du avbryter leken så snart hunden går överstyr så kommer den snart att inse vikten av att följa dina regler. Många gånger kan det vara mer effektivt än ett uttjatat "nej".
Hur kan man leka med sin hund?
Hundar, och även andra djurarter, leker på olika sätt. Man pratar om
Objekslek,
Rörelselek och
Social lek.
Vid objektslek använder hunden, som begreppet antyder, något form av objekt vid leken. Det kan vara i princip vad som helst som hunden finner intressant - allt från pinnar i skogen till hundleksaker eller dina dyraste skinnskor. Det som startar leken är ofta nyfikenhet, hunden testar hur den smakar och luktar, hur den känns att tugga på, springa med eller kasta med. Ju intressantare hunden tycker att objektet är desto mer intensiv blir leken. Objektsleken kan vara på egen hand eller tillsammans med en annan individ - då blir det en kombination av objeks- och social lek (se nedan).
Detta kan vi människor utnyttja genom att vara påhittiga, prova olika typer av föremål som man inte är rädd om och som hunden inte kan ta skada av. Vissa hundar har starka lekinstinkter från början medan andra hundar, framförallt mer mjuka, undergivna eller osäkra hundar kan behöva mycket hjälp på vägen för att ens vilja ta ett föremål i munnen. Många gånger springer den typ av hund efter men nöjer sig med en kort nosning. Föremålsintresset varierar mycket mellan olika individer.
Vid rörelselek springer och hoppar hunden, den busar och använder sin kropp på de mest tänkbara och otänkbara vis. Denna typ av lek sker oftast ensam men kan ibland innefatta en kompanjon. De flesta har kanske sett en hund, ofta valpen eller unghunden, springa och göra konster eller sätta av i stora cirklar med baken under sig. Det kan vara ren glädje eller överskottsenergi som är upprinnelsen till det här beteendet. Ibland görs den som en invit till andra hundar, när den vill få igång en...
...social lek! Vid social lek har hunden en lekpartner och det kan vara en annan hund, ibland en annan djurart eller - du! Man kan springa, brottas, kampa och undersöka saker tillsammans. Man kan leka med eller utan ett föremål. I den här lekformen bygger man en stark relation till sin hund men det gäller att hunden inte får övertaget eller känner att den är starkare än dig. Med en tuff eller dominant hund ska du vara observant på beteendet vid kamplek, framförallt om du själv är en väldigt mjuk person. Återigen - leken ska vara på dina villkor.
Oavsett lekform så är Tipset med stor T: Släpp loss, både kroppen och fantasin. Ett halvhjärtat lekförsök kommer troligtvis resultera i en hund som hellre nosar i backen eller tittar åt annat håll. Ju skojigare och mer oförutsägbar du är i leken desto större möjlighet har du att fånga din hunds intresse och engagemang. Och vad som hunden anser vara kul det kan bara den avgöra. Prova dig fram!
Läs artikeln om olika belöningsformer här!
Publicerad 2011-04-20 16:59:51 i Träning & Inlärning
Gammalt beprövat recept, men för er som inte testat kommer här ett smidigt sätt att göra ett (för de flesta hundar) smaskigt hundgodis:
Ta något som hunden tycker är riktigt gott, lever brukar funka kanon och blodpudding är ett annat något billigare alternativ. Genom att torka det i ugnen behåller det lukt och smak men kladdar inte i fickan.
Tiden beror lite på ugn och hur stora bitar man har men ett riktmärke (1 cm stora tärningar) kan vara...
...175 grader i 15-20 minuter för en torr utsida och en mjuk insida
eller
...75 grader i ett par timmar för ett genomtorrt resultat
Jag föredrar det förstnämnda. Det går snabbare och framförallt så inbillar jag mig att det slinker ner lättare och smakar godare om det fortfarande är lite mjukt i mitten. Däremot så håller sig de genomtorkade bitarna längre och använder man sig av den halvfärska metoden så bör man frysa in de bitar man inte ska använda de närmsta dagarna.
Perfekt för träningstillfällena då man har färdiga bitar i rätt storlek för just sin egen hund!
Publicerad 2011-02-20 19:39:11 i Träning & Inlärning
Om man har problem med ingångar, och att hunden inte riktigt får med sig baken när den ska svänga runt och sätta sig vid din sida i utgångsposition, så finns det en finurlig och väldigt rolig övning som kan underlätta. Det är dessutom bra hjärngympa och många hundar älskar övningen när de väl fått snits på den!
Det hela går ut på att hunden ska stå med frambenen uppe på en låda och gå runt den med bakbenen på backen. Hur man lär in är såklart individuellt och beroende på vilka metoder man själv föredrar, men jag börjar alltid med att belöna själva intresset för lådan. Därefter måste hunden sätta en tass på, vilket brukar vara ganska snabbt gjort, och sedan ökar man kraven allteftersom för att hunden ska få sin belöning. Vanlig operant inlärning.
Hundar har inte så bra bakdelskontroll,
ibland verkar de inte ens vara medvetna om att den finns utan bakbenen bara hänger med i farten, och då kan den här typen av övningar vara riktigt nyttig!
Publicerad 2011-02-14 15:47:46 i Träning & Inlärning
Kan din hund kommandot "sitt"?
Många svarar ja på den frågan, men med handen på hjärtat - om du till exempel lämnar hunden och ber den sitta när du själv befinner dig i ett annat rum... Vad gör den?
Kan den plötsligt inte sitt så är den absolut inte den första hunden! Det kanske inte ens fungerar om du vänder ryggen till den och ger kommandot, eller backar två meter och gör detsamma. Orsaken är att hundar många gånger har svårt för ordinlärning, de befäster hellre kunskapen kring andra referenser som vi kanske har svårt att klura ut eller se. Kanske du rör huvudet på ett visst sätt samtidigt som du säger ordet, pekar lite med fingret eller utför något annat tecken eller beteende som knappt är uppfattningsbart men som hunden snappar upp.
Hundar har dessutom svårt för att generalisera. Har de erhållit en kunskap på ett sätt eller på en speciell plats eller under speciella omständigheter så är det inte säkert att de klarar av uppgiften om vi ändrar förutsättningarna - det blir en helt annan uppgift för dem!
Detta gäller naturligtvis alla moment vi lär hundarna. Därför är det bra, för att befästa kunskapen, att variera sig ofta. Till exempel byta omgivning och sin egen position under träningspassen.
Publicerad 2011-01-19 21:39:39 i Träning & Inlärning
Då har vi kommit till sista delen av vår mini-följetong om de två viktiga komponenterna Motivation & Relation i hundträningen, nämligen relationen mellan hund och människa. Ett ämne som man skulle kunna skriva en hel bok om, men vi kommer kortfattat berätta om hur relationen påverkar just träningen och några tips på hur man kan förbättra och underhålla den.
Vad är en relation?
Om man söker svaret i en ordlista finns följande förklaring att läsa:
(ömsesidigt) förhållande, samband, ha (fina el. goda) relationer
En relation människa och hund emellan är alltså någonting man har tillsammans, ett sorts förhållande vilket kan vara bra eller dåligt och som kan vara förklaring till somliga av de problem hundmänniskor dagligen handskas med.
Hur kan det hjälpa oss i hundträningen, att fokusera på att bygga en god relation till hunden?
Värdet av en bra relation är ej att förringa. Har du en hund som till hundra procent litar på dig som förare så kommer den ge allt och lite till, om du lyckas hitta motivationen (som vi skrivit om tidigare). Den kommer våga satsa utan att vara rädd för att göra fel, vilket innebär att träningen framskrider smidigare. Hunden har lättare att lära sig nya beteenden och bjuder på de inlärda med glädje. Ni jobbar som ett team!
Några konkreta tips på hur man kan bygga en god relation till sin hund:
- Hitta aktiviteter som både hunden och du tycker är roliga att utföra tillsammans. Gäller både mental stimulans och motionsformer.
- Förstärk, det vill säga belöna, de beteenden du vill ha i träningen. Ignorera de andra. (Sålänge det inte rör sig om ren olydnad, men uppfostran är ett annat kapitel)
- Använd aldrig "nej" eller skällsord vid inlärning, många hundar blir "låga" av det.
- Lek med hunden - massor! Det kan vara svårt i början om man inte är van men är väl värt att arbeta på.
- Låt aldrig promenaderna bli slentrianmässiga! Genom att variera dig blir du mer spännande och kanske till och med konkurrerar ut sånt i omgivningen som annars stjäl hundens uppmärksamhet (mer fördjupat om detta i ett senare inlägg).
- Låt hunden vara med och mysa, ge den kroppskontakt - om det är en hund som tycker om detta.
- Var tydlig och konsekvent, tappa inte tålamodet. En osäker förare som inte litar på sina egna beslut, ändrar sig eller skriker gör inget gott intryck på hunden och den tappar lätt förtroendet.
- Godbitar kan vara en bra öppning till blyga hundar som man inte känner och som inte riktigt vill komma fram, det vill säga om de är matglada. Då har man något att arbeta utifrån.
- Lär dig läsa av hunden och känna igen tecken på dess olika sinnesstämningar!
Kom gärna med fler förslag på relationsförstärkare!
Som en kort sammanfattning kan man med andra ord säga att om man jobbar med de olika belöningsformerna, social belöning, lek/kamp och matbelöning så kan man tillsammans med ett tydligt och konsekvent agerande stärka relationen till sin hund. Ibland är det kanske inte fel att släppa lite av sina mänskliga drag och tänka mer som en hund i umgänget med densamme! ;-)
En god relation har mycket större värde än bara i träningen! Om du tänker efter så kantas hela vardagen av tillfällen där både hund och människa har så mycket roligare och mår så mycket bättre om relationen fungerar och man ser på livet tillsammans med positiva ögon.
Läs inlägget om Motivation här!
Publicerad 2010-12-29 07:56:29 i Träning & Inlärning
Vi har tidigare skrivit om hur Motivation och Relation är viktiga begrepp för att få hundträningen att fungera. I det här inlägget fördjupar vi oss i det förstnämnda!
För att ett beteende -
en medveten handling - överhuvudtaget ska utföras, oavsett vad det gäller, krävs att det finns någon form av motivation. Enkelt uttryckt kan man säga att för att hundens ben ska föra hunden mot matskålen så krävs det antingen en hungerkänsla eller en nyfikenhet att undersöka vad som finns däri.
Eller för att du själv ska gå och lägga dig på kvällen måste du antingen vara trött eller veta att du behöver sömnen för att orka upp kommande dag.
Ingenting i våra liv sker om inte motivation finns.
Men motivationen kan vara olika hög beroende på olika faktorer. Om hundträningen ska ha någon mening och för att det ska ske framsteg av betydande art så behöver vi tycka att det är roligt - och kom ihåg att det gäller båda parter i teamet.
Dalar motivationen hos den ena dras den andra halvan lätt med.
Så långt är det inte särskilt svårt att hänga med. Men HUR gör man för att hitta den där magiska känslan av lust och motivation
i praktiken.
För hundens del så kan vi inte nog betona vikten av att DET SKA LÖNA SIG FÖR HUNDEN. Hundar är obota egoister och gör inte saker och ting bara för att vi säger det eller för att de tycker om att göra oss till lags. Hur gärna vi än vill tro det. Ser man till anledningen så är det inte så konstigt egentligen, för hur skulle de överleva i naturen om de inte handlade på det viset.
Om man vill behålla motivationen hos sin fyrbenta vän så bör man arbeta korta pass. Hellre ett par få övningar och ofta istället för att det blir långdraget. Ju mer träningsvan en hund blir, desto längre kan man träna med den per gång - men var alltid observant på dess beteende. Du känner din hund bäst själv och märker ganska snabbt om du arbetat med den för länge eller ställt för höga krav. Kanske börjar den nosa i gräset, inte verka lyssna eller börjar hoppa på dig och bita i kopplet. Låt hunden ta många mikropauser ofta där den kravlöst får göra vad den vill, släppa koncentrationen för ett ögonblick.
Det är även viktigt att man har en belöning som hunden verkligen vill ha. Kanske vanligt torrfoder funkar hemma på köksgolvet men tränar du med störning, till exempel utomhus med andra ljud, lukter och intryck runt omkring, så krävs förmodligen ett tyngre artelleri. Fram med fläskfilen eller hundens allra roligaste leksak!
Läs gärna inlägget om Olika belöningar!
Din egen motivation då.. Om den sjunker så kan det vara en ide att gå tillbaka i tiden, fundera över varför du från första början fick ett intresse för hundar och hundträning. Kanske kan du fånga upp någonting där? Att se andra träna eller läsa om träning och prata med andra hundmänniskor om det gemensamma intresset föder ofta tankar, lust och en vilja att utvecklas. Gå gärna en kurs eller lyssna till kunniga föreläsare - det peppar mer än man tror och många gånger vill man bara komma hem och sätta igång så snart som det bara går! Sök aktivt efter din egen personliga inspirationskälla.
A och O för den egna motivation är nog trots allt att man faktiskt gör framsteg. Händer det saker, om man lyckas, så vill man oftast mer och varenda motgång utefter vägen är mödan värt de sekunder hunden gör det där lilla, lilla steget man strävat efter! Ibland kanske man måste gå tillbaka till de allra enklaste övingarna, och ibland våga ta ett kliv framåt. Hitta balansen och var inte rädd för att experimentera! Vad fungerar?
Blir det för tungt så är det inte fel att ta en paus i träningen. Det finns andra sätt att aktivera sin hund på och ibland behöver både hund och människa en time out för att hitta krafterna igen. Man ska träna för att det är roligt!
Det allra viktigaste för att inte hunden ska tappa intresset är nog din egen inställning. Så länge du själv utstrålar positiv energi och glädje kommer hunden att vara intresserad av dig och du kommer framförallt hela tiden leta nya vägar för att få med dig hunden. En god cirkel sluts!
Sammanfattningsvis så...
...krävs en lust för att nå framgång.
Lust hos hunden leder till..
...framsteg...
...som leder tillbaka till din egen motivation...
...vilket leder till att man tränar mer...
...och hunden ökar sin förmåga till koncentration och att lära in...
Ge er båda tid, tålamod och övning - det ger färdighet!
Ge inte upp när det går emot - när man minst anar det vänder vinden!
Publicerad 2010-12-27 14:17:57 i Träning & Inlärning
Hundstackel och elhalsband är förbjudet i Sverige, enligt rekommendation och lag. Trots detta både används det och cirkulerar rykten om att det skulle vara tillåtet. Men varför används det? Tycker hundmänniskor att det är ok med smärta för att få hunden att utföra önskat beteende, eller tror användarna helt enkelt att det inte gör ont? Men i så fall, varför skulle hunden stävja sig och plötsligt ändra sitt beteende när stacklet åker på - för det är hur som helst ingen belöning för hunden! Och vi har ju tidigare skrivit om att hundar endast gör sådant de tjänar på, antingen för att de vill ha en belöning eller för att undvika obehag.
Ett stackel är ett halsband med metallpiggar riktade mot hundens hals, och som orsakar obehag och smärta vid användning. Det är till för att man ska kunna uppnå en större effekt vid korrigering, genom att hunden vill undvika obehaget.
I
Jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser kan man bland annat läsa följande:
Elhalsband och stackelhalsband
Elhalsband och stackelhalsband får inte användas på hundar. Med elhalsband menas halsband som ger hunden elstötar. Stackelhalsband är ett halsband med taggar som skärper verkan av halsbandet.
Bestämmelserna är förvisso bara en rekommendation (till skillnad mot förbudet mot elhalsband som är lagstadgat), men kan leda till anmälan om de överträds. Där kan vi med andra ord slå hål på myten om att användningen skulle vara tillåten. Trots detta säljs det öppet och importen är fortfarande hög, även av elhalsband trots att förbudet mot detta kom redan 2003! På marknaden finns det dessutom överdrag som ska dölja bruket av den här typen av halsband...
Svenska Brukshundklubben tar aktivt avstånd från användning av dessa metoder. För ett par år sedan tillsattes en utredning för att se över bruket av otillåtna träningsmetoder, då SBK har som policy att man ska använda humana metoder och de förbjuder användning av el och stackel i all verksamhet som bedrivs i deras namn.
Djurskyddslagen, som faktiskt är en lag och måste åtföljas, säger i:
§ 2:
Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.
§ 4:
Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
De flesta håller nog med om att varken elhalsband eller stackel hör hemma i någon av ovanstående paragrafer!
Publicerad 2010-12-11 12:32:29 i Träning & Inlärning
Tips!
En hund förstår inte negationer. Det är med andra ord lönlöst att till exempel fortsätta tjata på en hund som hoppar på dig med meningen "hoppa inte". Eller att säga till hunden som under promenaden ligger på "dra inte i kopplet". Hunden kanske rent av kan ordet "hoppa", som du lärt in vid ett helt annat tillfälle, och gör då bara vad den blivit lärd: "Hoppa inte!"
Lär hunden det beteendet ni önskar se istället!
Hunden kan med rätt belöningen och envishet från sin människas sida ganska enkelt istället lära sig till exempel "ner", "sitt" eller "ligg" eller under promenaden "gå fint" - sen är problemet ur världen! Vilket ord man använder spelar mindre roll, det ska ligga bekvämt i munnen och man ska ha en klar målbild för vad man ska lära hunden att göra!
(Ps! Alla som har med hunden att göra bör vara informerade om vad som gäller,
konsekvens är a&o och underlättar för hunden!)
- Skyll aldrig på hunden, det är alltid människan som lärt hunden/tillåtit hunden att lära sig vad som är lönsamt!
Publicerad 2010-12-06 22:08:24 i Träning & Inlärning
Om jag påstår att det vid vissa tillfällen av hundträning är positivt med "misslyckanden" och vid andra kan det vara rent förödande, håller du då med?
Jag ska förklara närmare.
Vid inlärning i den bemärkelsen att man lär in moment, eller trix, och när man enbart använder sig utan positiva inlärningsmetoder så kommer hunden att lära sig att bjuda på beteenden som den får betalt för. Sannolikheten för att hunden ska utföra det önskade beteendet är stor då den förstått att den blir belönad för det. Genom att belöningen uteblir när hunden "gör fel", det vill säga då den inte utför det beteendet vi strävar efter, kommer en hund som lärt sig den här typen av inlärning att testa något annat tills den träffar rätt. Man behöver med andra ord aldrig använda sig utav korrigeringar.
Att hunden ibland "misslyckas" blir då bara något positivt, eftersom det kommer hjälpa hunden att förstå vad som förväntas av den och befästa dess kunskap. Som en riktlinje skulle man kunna anta att cirka 80% rätt och 20% "fel" är en lämplig fördelning. Hunden gör tillräckligt mycket rätt för att bli motiverad att fortsätta, men "felen" gör att den börjar tänka och man har en möjlighet att forma momentet tills hunden utför det som man vill.
Vid en annan typ av inlärning som mer kan liknas vid fostran så bör man sträva efter att hunden aldrig ska få misslyckas. Det gäller då i våra ögon eftersom det för hunden är en ren framgång. Jag ska ta ett exempel för att göra det lättare att förstå:
Om vi inte vill att hunden ska jaga efter rådjur när den är lös på skogspromenaden (vilket vi inte vill vare sig för rådjurens skull eller för lagen, dessutom kan hunden råka illa ut och bli skadad) så krävs det att den aldrig någonsin lyckas. Om den lyckas en gång så kommer den garanterat att jaga efter nästa gång också - helt enkelt för att den vet att den kan, och jakten i sig är självbelönande. Man bör hela tiden sträva efter att inte göra utmaningarna svårare än att hunden klarar av dem till 100%! Ett tips är att ha en långlina om man inte vet att man har en säker inkallning på hunden.
Skulle olyckan vara framme så får man inte anklaga hunden, utan komma till den insikt att det är man själv som tränat för lite. Man får börja om från början med enkla övningar. Ge inte upp - trägen vinner och det viktigaste är att man är konsekvent!
Ett annat exempel är vid hundmöten där man bör sträva efter att ha hundens fulla uppmärksamhet om den har en tendens till att visa ett lite för stort intresse för den mötande hunden. Då bör man naturligtvis inte börja öva hundmöten på 5 meters avstånd, utan på ett såpass långt avstånd att man vet att hunden kommer klara uppgiften.
Summa sumarum:
Vid momentinlärning ska man öka svårigheten successivt så att hunden till största delen lyckas med det man förväntar sig av den, men för att lära sig behöver den även "göra fel" vilket bara ignoreras. Rätt beteende belönas - fel ignoreras. Hunden lär sig att tänka själv och våga prova nya saker.
Vid fostran ska hunden aldrig lyckas "göra fel". Om den gör det är det självbelönande och sannolikheten för att den ska försöka utföra det oönskade beteendet igen ökar. Och kom ihåg - i hundens ögon gör den själv aldrig fel utan gör bara det som lönar sig för den!
Publicerad 2010-11-30 20:40:08 i Träning & Inlärning
Det finns två delar inom hundträningen som tillsammans skapar de bästa förutsättningarna för att lyckas - det vill säga om de fungerar!
Det är ytterst svårt att få träningen att fungera om det inte finns en fungerande relation mellan hund och hundtränare, och om motivationen hos hunden helt saknas så är det omöjligt att få den att lära sig någonting alls. En låg motivation innebär i regel att det tar längre tid för hunden att lära in nya saker, och en hög motivation innebär att det kan gå riktigt snabbt.
Notera dock att en hund kan vara motiverad, men ändå ta god tid på sig att lära in nya saker. De är helt enkelt individer och olika precis som vi!
En alldeles för högmotiverad hund kan å andra sidan vara svår att träna, helt enkelt för att den är för het på gröten och vill för mycket. Den behöver man istället försöka dämpa något och hjälpa att hitta koncentrationen!
I senare inlägg kommer vi att fördjupa oss i de båda begreppen MOTIVATION & RELATION, och komma med idéer till hur man når fram till den gyllene medelvägen där träningen är både givande och rolig för hela ekipaget!
Publicerad 2010-10-22 16:03:08 i Träning & Inlärning
Ur en hunds perspektiv så finns det ingen anledning att bete sig på annat sätt än att det lönar sig för den. Därför bör man, innan man börjar träna sin hund, fundera över vad just den hunden upplever som en skälig lön. Olika hundar tycker olika, precis som vi människor, och de är även lika oss i det avseendet att vi inte gärna jobbar gratis.
Såå.. Vad önskar sig min hund allra helst i lönekuvertet? Man kan dela upp belöning i tre delar:
SOCIAL BELÖNING
MAT/GODIS-BELÖNING
LEK-BELÖNING
Den
sociala belöningen innebär att man tillgodoser hundens behov av närhet och fysisk kontakt. Man kan klappa, kela och undersöka hundens fysiska hälsa genom att känna igenom kroppen. Allting ska dock ske på hundens villkor och på ett sätt den upplever som trevligt. Somliga hundar älskar att bli klappade medan andra tycker att det är rent obehagligt.
Mat- och godisbelöningen innebär att man utnyttjar hundens behov av föda. Rent instinktivt är alla hundar intresserade av att leta näring, men alla hundar har inte lika starkt intresse. Vissa individer skulle gå över eld för en godbit medan andra endast nöjer sig med det bästa bäst. Smaken är som baken även hos hundar så det första man ska göra är att ta reda på vilka godbitar just min hund föredrar. Ett tips är att rada upp olika saker som man tror att ens hund tycker om och sedan se vilka den väljer först. Gör sedan om samma procedur för att se om hunden väljer samma sak först. OBS! Tänk på att meningen med godisbelöning inte är att hunden ska bli mätt, och den jobbar inte sämre för att du delar upp köttbullen i tolv bitar än ger den en hel, enda skillnaden är att hunden blir mätt snabbare och kanske tappar intresset. I värsta fall blir den överviktig på kuppen. Det ska såklart smaka i munnen, men med mindre och fler godbitar får du även fler belöningstillfällen och når målet tidigare! ;-)
Lek-belöningen kan egentligen delas upp i två olika grenar;
Jaktlek och
Kamplek. Jaktleken bygger på hundens jaktinstinkt - något som finns hos alla hundar. Själva gripandet kan dock variera och endel hundar jagar bara efter föremålet för att sedan stanna när de kommer fram. Kampleken går ut på att man med ett föremål kampar med hunden, det vill säga du håller i ena änden och hunden i den andra. Det gäller att man lever sig in i rollen och gör det så spännande som möjligt. Tänk på att hålla kampföremålet i hundens höjd den största delen av tiden! Även här varierar det kraftigt mellan olika raser och individer. En del hundar älskar att kampa, kanske lite för mycket, och då bör man vara försiktig. Tanken är att hunden ska bli taggad och vilja utföra de beteenden du eftersträvar med träningen, men om det blir för mycket kan den bli stressad eller okoncentrerad. Om hunden å andra sidan inte vill kampa alls så kan man prova att byta föremål till något annat, eller så behöver man kanske lära in kampen med hjälp av någon annan belöning som hunden föredrar.
Det absolut ultimata är om man kan variera sig mellan de olika belöningsteknikerna. Då blir man mer spännande och intresset ökar hos hunden. Vissa belöningar passar också bättre än andra vid olika tillfällen och beroende på vad man tränar. Det viktigaste är trots allt att man själv vågar bjuda på sig och ta fram sin barnsliga sida. Sannolikheten att din hund ska tycka om att kampa med dig om du bara står rakt upp och ner är inte särskilt stor jämfört med om du böjer dig ner, tar i lite själv och försöker vinna över hunden - kanske med ett litet morr då och då.
Försök tänka som din fyrbenta vän - ta fram hunden i dig!
Publicerad 2010-05-25 22:56:15 i Träning & Inlärning
Hundträning - vad är det?
Rent generellt så kan man säga att hundträning är precis som det låter: Man tränar hunden. Det innebär att oavsett om man är ute efter fostran, att lära in nya trix eller träna in moment med ett mål att komma ut och tävla, så tränar man hunden på ett eller annat sätt.
Att träna hunden är att få den att utföra ett önskat beteende, genom att erbjuda någonting den tycker att det är värt att arbeta för. Samtidigt erbjuder man den mental stimulans.
I praktiken så betyder det ingenting för hunden om man till exempel lär den att rulla runt eller att utföra ett perfekt fotgående. Bara den får lön för mödan (Obs, det hunden anser vara lön för mödan) så kommer den att vilja arbeta mer. Det gäller bara för dig att hitta den belöning som hunden uppskattar, och att ge belöningen i exakt rätt ögonblick, så kommer man nå framgång i de mål man har satt upp. Mer om det kommer i ett senare inlägg.
Tänk på att inlärda kunskaper är en färskvara. Man måste ständigt underhålla kunskaperna och repetera (utan att för den skull bli tjatig) det man redan kan för att de inte ska falla i glömska!
Några nyckelord:
* Tålamod
* Konsekvens
* Rätt belöning & belöningstillfälle
* Positiv attityd
* Backa tillbaka ibland
* Öka svårighetsgraden successivt - bryt ner i bitar
* Aldrig några bestraffningar eller nej
* Ha roligt - gäller både hund och förare!
