Gott Nytt År!
Förbud mot fyrverkerier?
Borde vi förbjuda smällare och raketer, eller kanske bara smällarna som låter och därigenom tillåta raketerna man skjuter upp? Låter även de för mycket? Gör Din röst hörd!
Hundarnas nyår
Vi närmar oss årets sista dag vilket innebär firande i en mängd olika former. Något som årligen skapar debatt bland motståndare och förespråkare är raketer och smällare, och det är ingen hemlighet att det blir en jobbig natt för många djur. Även dagarna före och efter brukar präglas av smällande lite här och var.
Många, och kanske till och med de flesta, djurmänniskor lider med de djur som far illa av oljuden. Sen finns det de som tycker att djuren minsann ska klara av det, och de som helt enkelt inte bryr sig. Självklart vore det ultimata om alla djur var helt lugna och inte reagerade över huvudtaget, men just rädslan är en av de viktigaste och mest rotade instinkterna ett djur kan ha. Utan den skulle arten nämligen aldrig ha levt vidare från början - det finns inte många djurslag som helt saknar fiender.
Så att påstå att ett djur ska födas utan rädslor vore som att tro att ett djur skulle kunna födas utan hunger. Graden av rädslor, och vad som utlöser dem, är dock högst individuellt. Vissa individer föds med en hög retningströskel när det gäller att bli rädd, andra är mer nervösa av naturen. Därefter formas alla, både djur och människor, efter miljön och särskilda händelser i livet kan sätta sina spår. Vi är alla ett resultat av mixen arv-miljö.
Vad kan man då göra, om man har en osäker eller rädd hund?
Från början, om man har en hund som inte sedan tidigare reagerar eller är rädd för höga ljud, gör man bäst i att göra... Ingenting alls. Bara vara som vanligt. Hundar läser av oss människor, hela tiden, och minsta förändring i vårt beteende om vi så bara spänner en enda liten muskel eller till och med utsöndrar vissa ämnen på grund av stress så kan hunden uppfatta detta. Finns det en liten tendens till rädsla hos hunden så snappar den lätt upp det och blir själv stressad och nervös. Är du rädd för åska och inte är riktigt duktig på att spela teater så kanske du inte bör vara tillsammans med hunden innan den själv lärt sig att det inte är farligt.
Om man märker på sin hund att den börjar reagera på ljuden så bör man inte ömka den, klappa och prata med den som en tröst. Det ger enbart signaler om att det faktiskt är något farligt och man förstärker obehagskänslorna.
Att prata ganska neutralt eller inte alls, ta med den framåt i kopplet på ett vänligt men bestämt och väldigt naturligt sätt fungerar på en hund som har en begynnande rädsla. Visa helt enkelt att det här är inget farligt. Det här kräver naturligtvis att hunden har förtroende för dig! (Och är man inte 100% säker på att hunden är reaktionsfri på smällare så bör man förstås inte ta en promenad runt midnatt!)
Om man har en hund där rädslan sitter djupare rotat så är det inte alltid lika enkelt. Man kan alltid försöka spela cool själv men om det inte hjälper så finns det några saker att göra..
- Vänja hunden successivt vid ljud. Detta kräver dock att man börjar i god tid och utrustar sig med en stor portion tålamod, mängder av positiv belöning och små, små steg framåt i taget. Det finns CD-skivor på marknaden som är ämnade för just detta ändamål.
- Om man har släkt och vänner utanför stan så kan det i vissa fall vara lugnare och mindre ljud där och hunden kanske mår bäst av en liten minisemester.
- Det finns hörselskydd på marknaden som dämpar en del av ljuden - om du tänker prova detta alternativet bör man vänja hunden vid skydden i tid så det inte blir ytterligare ett obehagsmoment!
- Har man en riktigt nervös hund så kan det vara en idé att prata med veterinären om lugnande medel.
- Finns inte möjligheterna att flytta hunden till ett lugnt ställe så ska den vara ordentligt rastad innan det värsta oljudet drar igång, och ha möjlighet att dra sig undan till ett tryggt ställe. Det ökar förutsättningarna för att hunden ska klara sig igenom situationen på bästa sätt.
Motivation
Vi har tidigare skrivit om hur Motivation och Relation är viktiga begrepp för att få hundträningen att fungera. I det här inlägget fördjupar vi oss i det förstnämnda!
För att ett beteende - en medveten handling - överhuvudtaget ska utföras, oavsett vad det gäller, krävs att det finns någon form av motivation. Enkelt uttryckt kan man säga att för att hundens ben ska föra hunden mot matskålen så krävs det antingen en hungerkänsla eller en nyfikenhet att undersöka vad som finns däri.
Eller för att du själv ska gå och lägga dig på kvällen måste du antingen vara trött eller veta att du behöver sömnen för att orka upp kommande dag. Ingenting i våra liv sker om inte motivation finns.
Men motivationen kan vara olika hög beroende på olika faktorer. Om hundträningen ska ha någon mening och för att det ska ske framsteg av betydande art så behöver vi tycka att det är roligt - och kom ihåg att det gäller båda parter i teamet. Dalar motivationen hos den ena dras den andra halvan lätt med.
Så långt är det inte särskilt svårt att hänga med. Men HUR gör man för att hitta den där magiska känslan av lust och motivation i praktiken.
För hundens del så kan vi inte nog betona vikten av att DET SKA LÖNA SIG FÖR HUNDEN. Hundar är obota egoister och gör inte saker och ting bara för att vi säger det eller för att de tycker om att göra oss till lags. Hur gärna vi än vill tro det. Ser man till anledningen så är det inte så konstigt egentligen, för hur skulle de överleva i naturen om de inte handlade på det viset.
Om man vill behålla motivationen hos sin fyrbenta vän så bör man arbeta korta pass. Hellre ett par få övningar och ofta istället för att det blir långdraget. Ju mer träningsvan en hund blir, desto längre kan man träna med den per gång - men var alltid observant på dess beteende. Du känner din hund bäst själv och märker ganska snabbt om du arbetat med den för länge eller ställt för höga krav. Kanske börjar den nosa i gräset, inte verka lyssna eller börjar hoppa på dig och bita i kopplet. Låt hunden ta många mikropauser ofta där den kravlöst får göra vad den vill, släppa koncentrationen för ett ögonblick.
Det är även viktigt att man har en belöning som hunden verkligen vill ha. Kanske vanligt torrfoder funkar hemma på köksgolvet men tränar du med störning, till exempel utomhus med andra ljud, lukter och intryck runt omkring, så krävs förmodligen ett tyngre artelleri. Fram med fläskfilen eller hundens allra roligaste leksak!
Läs gärna inlägget om Olika belöningar!
Din egen motivation då.. Om den sjunker så kan det vara en ide att gå tillbaka i tiden, fundera över varför du från första början fick ett intresse för hundar och hundträning. Kanske kan du fånga upp någonting där? Att se andra träna eller läsa om träning och prata med andra hundmänniskor om det gemensamma intresset föder ofta tankar, lust och en vilja att utvecklas. Gå gärna en kurs eller lyssna till kunniga föreläsare - det peppar mer än man tror och många gånger vill man bara komma hem och sätta igång så snart som det bara går! Sök aktivt efter din egen personliga inspirationskälla.
A och O för den egna motivation är nog trots allt att man faktiskt gör framsteg. Händer det saker, om man lyckas, så vill man oftast mer och varenda motgång utefter vägen är mödan värt de sekunder hunden gör det där lilla, lilla steget man strävat efter! Ibland kanske man måste gå tillbaka till de allra enklaste övingarna, och ibland våga ta ett kliv framåt. Hitta balansen och var inte rädd för att experimentera! Vad fungerar?
Blir det för tungt så är det inte fel att ta en paus i träningen. Det finns andra sätt att aktivera sin hund på och ibland behöver både hund och människa en time out för att hitta krafterna igen. Man ska träna för att det är roligt!
Det allra viktigaste för att inte hunden ska tappa intresset är nog din egen inställning. Så länge du själv utstrålar positiv energi och glädje kommer hunden att vara intresserad av dig och du kommer framförallt hela tiden leta nya vägar för att få med dig hunden. En god cirkel sluts!
Sammanfattningsvis så...
...krävs en lust för att nå framgång.
Lust hos hunden leder till..
...framsteg...
...som leder tillbaka till din egen motivation...
...vilket leder till att man tränar mer...
...och hunden ökar sin förmåga till koncentration och att lära in...
Ge er båda tid, tålamod och övning - det ger färdighet!
Ge inte upp när det går emot - när man minst anar det vänder vinden!
Stackelhalsband
Hundstackel och elhalsband är förbjudet i Sverige, enligt rekommendation och lag. Trots detta både används det och cirkulerar rykten om att det skulle vara tillåtet. Men varför används det? Tycker hundmänniskor att det är ok med smärta för att få hunden att utföra önskat beteende, eller tror användarna helt enkelt att det inte gör ont? Men i så fall, varför skulle hunden stävja sig och plötsligt ändra sitt beteende när stacklet åker på - för det är hur som helst ingen belöning för hunden! Och vi har ju tidigare skrivit om att hundar endast gör sådant de tjänar på, antingen för att de vill ha en belöning eller för att undvika obehag.
Ett stackel är ett halsband med metallpiggar riktade mot hundens hals, och som orsakar obehag och smärta vid användning. Det är till för att man ska kunna uppnå en större effekt vid korrigering, genom att hunden vill undvika obehaget.
I Jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser kan man bland annat läsa följande:
Svenska Brukshundklubben tar aktivt avstånd från användning av dessa metoder. För ett par år sedan tillsattes en utredning för att se över bruket av otillåtna träningsmetoder, då SBK har som policy att man ska använda humana metoder och de förbjuder användning av el och stackel i all verksamhet som bedrivs i deras namn.
Djurskyddslagen, som faktiskt är en lag och måste åtföljas, säger i:
§ 2:
Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.
§ 4:
Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
De flesta håller nog med om att varken elhalsband eller stackel hör hemma i någon av ovanstående paragrafer!
Ett stackel är ett halsband med metallpiggar riktade mot hundens hals, och som orsakar obehag och smärta vid användning. Det är till för att man ska kunna uppnå en större effekt vid korrigering, genom att hunden vill undvika obehaget.
I Jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser kan man bland annat läsa följande:
Elhalsband och stackelhalsband
Elhalsband och stackelhalsband får inte användas på hundar. Med elhalsband menas halsband som ger hunden elstötar. Stackelhalsband är ett halsband med taggar som skärper verkan av halsbandet.
Bestämmelserna är förvisso bara en rekommendation (till skillnad mot förbudet mot elhalsband som är lagstadgat), men kan leda till anmälan om de överträds. Där kan vi med andra ord slå hål på myten om att användningen skulle vara tillåten. Trots detta säljs det öppet och importen är fortfarande hög, även av elhalsband trots att förbudet mot detta kom redan 2003! På marknaden finns det dessutom överdrag som ska dölja bruket av den här typen av halsband...
Svenska Brukshundklubben tar aktivt avstånd från användning av dessa metoder. För ett par år sedan tillsattes en utredning för att se över bruket av otillåtna träningsmetoder, då SBK har som policy att man ska använda humana metoder och de förbjuder användning av el och stackel i all verksamhet som bedrivs i deras namn.
Djurskyddslagen, som faktiskt är en lag och måste åtföljas, säger i:
§ 2:
Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.
§ 4:
Djur skall hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt.
De flesta håller nog med om att varken elhalsband eller stackel hör hemma i någon av ovanstående paragrafer!
God Jul!
GOD JUL ÖNSKAR TILL HUND ALLA SINA LÄSARE!
Smuggelhundar
Ämnet smuggelhundar kan inte nog uppmärksammas, och många gånger är hundköpare ovetande om konskvenserna - eller ännu värre att det faktiskt ÄR en smuggelhund de köper.
På Statens Veterinärmedicinska Anstalt kan man läsa bland annat följande utdrag:
De svenska införselreglerna för hundar syftar främst till att förhindra att rabies och rävens dvärgbandmask förs in till Sverige. Båda dessa sjukdomar är zoonoser, sjukdomar som smittar mellan djur och människa, och de kan ge mycket allvarlig sjukdom om de drabbar människor. De förekommer inte i Sverige och det är mycket viktigt att de inte förs in i Sverige.
Dessa allvarliga sjukdomar, och flera andra, är vanliga i andra europeiska länder och än så länge har de inte gjort sitt intåg i Sverige. Men om hundsmugglingen fortsätter så kan vi snart ha dem även här.
Vad som är minst lika viktigt att ha i åtanke är det faktum att hundarna som illegalt först in i landet oftast lever under fruktansvärda förhållanden, både vid frakten och tiden före och efter. Det är inte helt ovanligt att hundar dör.
De flesta smuggelhundar som påträffas kommer främst från Östeuropa och är del av en allt mer växande organiserad illegal verksamhet, men tänk på att även de hundar som semestrande familjer tar med hem från utlandet räknas som smuggehundar. Ta noga reda på vilka införselregler som gäller om du tänker ta med en hund från ett annat land, oavsett anledning. (Jordbruksverkets hemsida)
SVA ger några konkreta råd vid hundköp:
För att förhindra lidande och risken för onödig smitta bör vi tillsammans vara uppmärksamma och jobba emot den organiserade verksamheten som bedriver hundsmuggling!
Kontakta Tullverket vid misstanke om hundsmuggling, på telefonnummer 0771-520 520! I talsvaret väljer man "Tipsa om tullbrott". På hemsidan kan man även skicka ett mail.
(Observera att det även gäller katter och andra djur - var alltid noga med ursprungskontroll!)
På Statens Veterinärmedicinska Anstalt kan man läsa bland annat följande utdrag:
De svenska införselreglerna för hundar syftar främst till att förhindra att rabies och rävens dvärgbandmask förs in till Sverige. Båda dessa sjukdomar är zoonoser, sjukdomar som smittar mellan djur och människa, och de kan ge mycket allvarlig sjukdom om de drabbar människor. De förekommer inte i Sverige och det är mycket viktigt att de inte förs in i Sverige.
Dessa allvarliga sjukdomar, och flera andra, är vanliga i andra europeiska länder och än så länge har de inte gjort sitt intåg i Sverige. Men om hundsmugglingen fortsätter så kan vi snart ha dem även här.
Vad som är minst lika viktigt att ha i åtanke är det faktum att hundarna som illegalt först in i landet oftast lever under fruktansvärda förhållanden, både vid frakten och tiden före och efter. Det är inte helt ovanligt att hundar dör.
De flesta smuggelhundar som påträffas kommer främst från Östeuropa och är del av en allt mer växande organiserad illegal verksamhet, men tänk på att även de hundar som semestrande familjer tar med hem från utlandet räknas som smuggehundar. Ta noga reda på vilka införselregler som gäller om du tänker ta med en hund från ett annat land, oavsett anledning. (Jordbruksverkets hemsida)
SVA ger några konkreta råd vid hundköp:
- Tag alltid reda på varifrån hunden kommer, oavsett om den införskaffas i Sverige eller i utlandet.
- Köp aldrig en hund via en mellanhand.
- Kräv att få besöka hunden hos uppfödaren, i dess hemmiljö. Gäller det en valp skall man förvissa sig om att det även finns en modertik på plats.
- Hunden skall vara vaccinerad.
- Köp inte en hund som inte är helt frisk.
- Kräv ID-handlingar och veterinärbesiktningsintyg innan köpet.
- Köp inte en hund om kommer från en undermålig miljö.
- Den som köper en hund från utlandet skall se till att hunden verkligen avmaskas och vaccineras enligt gällande svenska införselregler innan införsel till Sverige.
För att förhindra lidande och risken för onödig smitta bör vi tillsammans vara uppmärksamma och jobba emot den organiserade verksamheten som bedriver hundsmuggling!
Kontakta Tullverket vid misstanke om hundsmuggling, på telefonnummer 0771-520 520! I talsvaret väljer man "Tipsa om tullbrott". På hemsidan kan man även skicka ett mail.
(Observera att det även gäller katter och andra djur - var alltid noga med ursprungskontroll!)
Farliga julväxter
En av kvällstidningarna publicerade under gårdagen en artikel där veterinär Lotta Gunnarsson berättar om de växter vi tar in i våra hem runt juletider, och trots att de för oss är vackra att se på kan vara farliga för husdjuren att förtära.
Hundar och katter är nyfikna av naturen, och de smakar gärna på det ena och det andra. Trots att vissa växter smakar illa så äter ibland djuren mer av dem, vilket kan leda till bland annat kräkningar och diarré.
Listan nedan publicerades i artikeln som kan läsas i sin helhet här.
Hundar och katter är nyfikna av naturen, och de smakar gärna på det ena och det andra. Trots att vissa växter smakar illa så äter ibland djuren mer av dem, vilket kan leda till bland annat kräkningar och diarré.
Listan nedan publicerades i artikeln som kan läsas i sin helhet här.
Lista: De giftiga julväxterna djurägare bör ha koll på
Amaryllis: Hela växten är giftig. Orsakar kräkningar och diarré.
Hyacint: Framför allt löken är giftig. Orsakar kräkningar och diarré.
Julkaktus: Ofarlig
Julros: Hela växten är giftig.
Julstjärna: Hela växten är giftig. Orsakar kräkningar och diarré. Symptomen är i de flesta fall lindriga. Kraftigare besvär med svullnad och sväljsvårigheter kan förekomma.
Lilja: Ofarlig för hundar. Hela växten giftig för katter. Orsakar i svåra fall njursvikt, kan leda till död.
Mistel: Bladen och bären giftiga. Orsakar diarré och kräkningar.
Novemberkaktus: Ofarlig
Tazett: Hela växten, framför allt löken, är giftig. Orsakar kräkningar och diarré.
Tidlösa: Hela växten är giftig. Orsakar kräkningar, blodig diarré, cirkulations- och andningsproblem. Förgiftningen påverkar njurarna.
Tulpan: Framför allt löken är giftig. Orsakar kräkningar, magsmärtor och salivering.
Källa: Agria Djurförsäkringar
Bichon Frisé
Bichon Frisé hör till grupp 9: Sällskapshundar och passar mycket bra som just sällskapshund. Detta utesluter dock inte att man lever ett aktivt liv tillsammans med sin Bichon Frisé, och rasen lämpar sig utmärkt till såväl agility som lydnad och ett aktivt frilufts liv om den får chansen att träna upp sig.
Bichon Frisén är tack vare sin lättsamma sinnesstämning och lekfulla lättlärdhet en utmärkt hund för den oerfarne hundägaren, så länge denne är villig att lära sig allt den kommer åt om rasen och om hundägande i allmänhet. Den kan komma att passa in såväl hos en äldre människa som hos en barnfamilj - men kom ihåg att de vuxna alltid bär ansvaret för hunden.
Om man inte är villig att lära sig pälsvård som tvätt och klippning för att själv sköta om pälsen så behöver man ha tillgång till någon annan som gör det då pälsen kräver mycket skötsel. Är man inte alls intresserad av att sköta om hundens päls så bör man se efter om det finns en annan ras som passar bättre. Fördelen med pälsen hos en Bichon Frisé är å andra sidan att den inte fäller särskilt mycket utan de döda hårstråna fastnar på borsten istället för att ramla ner på golvet.
Aktivering
Rasen kräver måttligt med motion, och en längre promenad på runt en timme om dagen räcker gott och väl utöver de kortare rastningarna. Den älskar dock, precis som de flesta hundar, skogspromenader och mår allra bäst om den ibland får vara lös och busa av sig. Om man tränar upp hunden så kan den absolut vara delaktig även i ett mer aktivt friluftsliv och följa med på fjällturer och annat skoj!
Agility, lydnad och flyball är exempel på träningsformer som man med fördel kan ägna sig åt med sin Bichon Frisé.
På rasklubben Bichon Frisé Ringen kan man läsa mer om rasen och få tips om bland annat pälsvården. Rasklubben hör till specialklubben Svenska dvärghundsklubben som är representaner för Bichon Frisé och 19 andra småraser från grupp 9.
Ursprungsland: Belgien/Frankrike
Ett utdrag ur rasstandarden:
Helhetsintryck:
Liten glad, livlig och lekfull med högburen och stolt huvudhållning och livliga och uttrycksfulla ögon, nosen ska vara medellång och pälsen ska ha utdragna korkskruvslockar, påminnande om en mongolisk get.
Storlek/Vikt:
Mankhöjden får inte överskrida 30 cm
Färg:
Vit
Hundar och negationer
Tips!
En hund förstår inte negationer. Det är med andra ord lönlöst att till exempel fortsätta tjata på en hund som hoppar på dig med meningen "hoppa inte". Eller att säga till hunden som under promenaden ligger på "dra inte i kopplet". Hunden kanske rent av kan ordet "hoppa", som du lärt in vid ett helt annat tillfälle, och gör då bara vad den blivit lärd: "Hoppa inte!"
Lär hunden det beteendet ni önskar se istället!
Hunden kan med rätt belöningen och envishet från sin människas sida ganska enkelt istället lära sig till exempel "ner", "sitt" eller "ligg" eller under promenaden "gå fint" - sen är problemet ur världen! Vilket ord man använder spelar mindre roll, det ska ligga bekvämt i munnen och man ska ha en klar målbild för vad man ska lära hunden att göra!
(Ps! Alla som har med hunden att göra bör vara informerade om vad som gäller,
konsekvens är a&o och underlättar för hunden!)
- Skyll aldrig på hunden, det är alltid människan som lärt hunden/tillåtit hunden att lära sig vad som är lönsamt!
Misslyckanden - bra eller dåligt?!
Om jag påstår att det vid vissa tillfällen av hundträning är positivt med "misslyckanden" och vid andra kan det vara rent förödande, håller du då med?
Jag ska förklara närmare.
Vid inlärning i den bemärkelsen att man lär in moment, eller trix, och när man enbart använder sig utan positiva inlärningsmetoder så kommer hunden att lära sig att bjuda på beteenden som den får betalt för. Sannolikheten för att hunden ska utföra det önskade beteendet är stor då den förstått att den blir belönad för det. Genom att belöningen uteblir när hunden "gör fel", det vill säga då den inte utför det beteendet vi strävar efter, kommer en hund som lärt sig den här typen av inlärning att testa något annat tills den träffar rätt. Man behöver med andra ord aldrig använda sig utav korrigeringar.
Att hunden ibland "misslyckas" blir då bara något positivt, eftersom det kommer hjälpa hunden att förstå vad som förväntas av den och befästa dess kunskap. Som en riktlinje skulle man kunna anta att cirka 80% rätt och 20% "fel" är en lämplig fördelning. Hunden gör tillräckligt mycket rätt för att bli motiverad att fortsätta, men "felen" gör att den börjar tänka och man har en möjlighet att forma momentet tills hunden utför det som man vill.
Vid en annan typ av inlärning som mer kan liknas vid fostran så bör man sträva efter att hunden aldrig ska få misslyckas. Det gäller då i våra ögon eftersom det för hunden är en ren framgång. Jag ska ta ett exempel för att göra det lättare att förstå:
Om vi inte vill att hunden ska jaga efter rådjur när den är lös på skogspromenaden (vilket vi inte vill vare sig för rådjurens skull eller för lagen, dessutom kan hunden råka illa ut och bli skadad) så krävs det att den aldrig någonsin lyckas. Om den lyckas en gång så kommer den garanterat att jaga efter nästa gång också - helt enkelt för att den vet att den kan, och jakten i sig är självbelönande. Man bör hela tiden sträva efter att inte göra utmaningarna svårare än att hunden klarar av dem till 100%! Ett tips är att ha en långlina om man inte vet att man har en säker inkallning på hunden.
Skulle olyckan vara framme så får man inte anklaga hunden, utan komma till den insikt att det är man själv som tränat för lite. Man får börja om från början med enkla övningar. Ge inte upp - trägen vinner och det viktigaste är att man är konsekvent!
Ett annat exempel är vid hundmöten där man bör sträva efter att ha hundens fulla uppmärksamhet om den har en tendens till att visa ett lite för stort intresse för den mötande hunden. Då bör man naturligtvis inte börja öva hundmöten på 5 meters avstånd, utan på ett såpass långt avstånd att man vet att hunden kommer klara uppgiften.
Summa sumarum:
Vid momentinlärning ska man öka svårigheten successivt så att hunden till största delen lyckas med det man förväntar sig av den, men för att lära sig behöver den även "göra fel" vilket bara ignoreras. Rätt beteende belönas - fel ignoreras. Hunden lär sig att tänka själv och våga prova nya saker.
Vid fostran ska hunden aldrig lyckas "göra fel". Om den gör det är det självbelönande och sannolikheten för att den ska försöka utföra det oönskade beteendet igen ökar. Och kom ihåg - i hundens ögon gör den själv aldrig fel utan gör bara det som lönar sig för den!
Jag ska förklara närmare.
Vid inlärning i den bemärkelsen att man lär in moment, eller trix, och när man enbart använder sig utan positiva inlärningsmetoder så kommer hunden att lära sig att bjuda på beteenden som den får betalt för. Sannolikheten för att hunden ska utföra det önskade beteendet är stor då den förstått att den blir belönad för det. Genom att belöningen uteblir när hunden "gör fel", det vill säga då den inte utför det beteendet vi strävar efter, kommer en hund som lärt sig den här typen av inlärning att testa något annat tills den träffar rätt. Man behöver med andra ord aldrig använda sig utav korrigeringar.
Att hunden ibland "misslyckas" blir då bara något positivt, eftersom det kommer hjälpa hunden att förstå vad som förväntas av den och befästa dess kunskap. Som en riktlinje skulle man kunna anta att cirka 80% rätt och 20% "fel" är en lämplig fördelning. Hunden gör tillräckligt mycket rätt för att bli motiverad att fortsätta, men "felen" gör att den börjar tänka och man har en möjlighet att forma momentet tills hunden utför det som man vill.
Vid en annan typ av inlärning som mer kan liknas vid fostran så bör man sträva efter att hunden aldrig ska få misslyckas. Det gäller då i våra ögon eftersom det för hunden är en ren framgång. Jag ska ta ett exempel för att göra det lättare att förstå:
Om vi inte vill att hunden ska jaga efter rådjur när den är lös på skogspromenaden (vilket vi inte vill vare sig för rådjurens skull eller för lagen, dessutom kan hunden råka illa ut och bli skadad) så krävs det att den aldrig någonsin lyckas. Om den lyckas en gång så kommer den garanterat att jaga efter nästa gång också - helt enkelt för att den vet att den kan, och jakten i sig är självbelönande. Man bör hela tiden sträva efter att inte göra utmaningarna svårare än att hunden klarar av dem till 100%! Ett tips är att ha en långlina om man inte vet att man har en säker inkallning på hunden.
Skulle olyckan vara framme så får man inte anklaga hunden, utan komma till den insikt att det är man själv som tränat för lite. Man får börja om från början med enkla övningar. Ge inte upp - trägen vinner och det viktigaste är att man är konsekvent!
Ett annat exempel är vid hundmöten där man bör sträva efter att ha hundens fulla uppmärksamhet om den har en tendens till att visa ett lite för stort intresse för den mötande hunden. Då bör man naturligtvis inte börja öva hundmöten på 5 meters avstånd, utan på ett såpass långt avstånd att man vet att hunden kommer klara uppgiften.
Summa sumarum:
Vid momentinlärning ska man öka svårigheten successivt så att hunden till största delen lyckas med det man förväntar sig av den, men för att lära sig behöver den även "göra fel" vilket bara ignoreras. Rätt beteende belönas - fel ignoreras. Hunden lär sig att tänka själv och våga prova nya saker.
Vid fostran ska hunden aldrig lyckas "göra fel". Om den gör det är det självbelönande och sannolikheten för att den ska försöka utföra det oönskade beteendet igen ökar. Och kom ihåg - i hundens ögon gör den själv aldrig fel utan gör bara det som lönar sig för den!
TÄVLING: Goodiebag för din hund
TÄVLINGEN AVSLUTAD!
Om en månad har vår webshop Till Hund premiär, och det firar vi med att ha en tävling! Tre lyckliga hundar vinner med hjälp av sina hussar/mattar varsin Goodiebag!
Gör så här
1. Kopiera bilden ovan och klistra in den i din egen blogg tillsammans med en länk till den här tävlingen
2. Skriv en kommentar i det här inlägget om att du är med och tävlar, samt vad du har för hund/hundar och vilken blogg du länkat ifrån! Glöm inte fylla i din mailadress för att vi ska kunna kontakta dig vid en eventuell vinst. (Mailadressen kommer inte synas i inlägget, Till Hund använder adressen endast till detta ändamål och kommer ej ge den vidare till tredje part)
3. Håll tummarna för att just Din hund blir den lyckliga vinnaren!
LYCKA TILL!
Regler:
Att deltaga i tävlingen är helt kostnadsfritt. För att ha en vinstchans måste man följa ovanstående tre steg. Tävlingen pågår t.o.m. 31 december 2010 och Till Hund drar slumpvis fram 3 stycken vinnare som kommer att presenteras här i bloggen samt kontaktas via mail för adressuppgifter, varpå mailadressen måste uppges. Goodiebagen skickas hem till vinnarna och Till Hund bjuder på frakten.