Var kommer problem med hundmöten ifrån?
Har du problem vid hundmöten? Då är du inte ensam.
Om man börjar med att fundera över orsaken så kan man anta att det är någon av följande som är vanligast..
...osäkerhet
eller
...förväntan
Men varför är det då så vanligt att hundar är osäkra vid möten med andra av samma art? Går vi tillbaka långt i tiden när hunden levde vilt i flock, eller om vi ser till dagens vildhundar och vargar, så är det högst onaturligt att gå emot eller spatsera förbi nära inpå en främmande individ. Det skulle rent av kunna leda till döden.
En av grundreglerna för hunddjur är att undvika konfrontation och de tar hellre långa omvägar för att inte stöta på en annan flock. Skulle så ändå ske innebär det oftast slagsmål. På promenaden har hunden inget val utan måste följa med mot den mötande hunden, och är den minsta osäker så är den naturliga reaktionen att visa sig stark.
Dagens hundar är såklart avlade, inte bara för utseendet och sina förmågor, utan även på sociala egenskaper. Men det här är en överlevnadsinstinkt som sitter så djupt och får de inte träna på möten med främmande hundar och lära sig att det inte innebär ett hot så är det inte så underligt om många hundar får problem att utföra ett för oss "naturligt" hundmöte.
Lägg därtill att husse eller matte spänner sig själv och kortar kopplet varje gång en hund närmar sig - ja då är den onda cirkeln igång.
Det finns även de hundar som inte är osäkra utan de har lärt sig att andra hundar är kul! Där är effekten motsatt. Låter man valpen eller den unga hunden hälsa på varje hund man möter lär den sig snabbt att hundmöten innebär lek, att hälsa och att man får gå fram varje gång, vilket skapar en förväntan varje gång de ser en hund komma gående. Hunden vill gärna fram, och får den inte det kan man få andra oönskade beteenden som skällande, hoppande, morrande och koppeldragande i ren frustration.
Detta är två orsaker som kan ligga bakom problem vid hundmöten, och har man den kunskapen i bakhuvudet så kan det minska den egna frustrationen och man kan istället fokusera på att lösa problemet.
Om man bortser från detta så är en vanlig faktor att personen i andra änden snöret ofta påverkar mer än denne tror genom att spänna sig, utsöndra stresshormoner, ändra röstläge, spänna kopplet eller på annat sätt förändra sitt eget beteende.
Några tips till hur man kan arbeta med problemet kommer i ett senare inlägg!
Om man börjar med att fundera över orsaken så kan man anta att det är någon av följande som är vanligast..
...osäkerhet
eller
...förväntan
Men varför är det då så vanligt att hundar är osäkra vid möten med andra av samma art? Går vi tillbaka långt i tiden när hunden levde vilt i flock, eller om vi ser till dagens vildhundar och vargar, så är det högst onaturligt att gå emot eller spatsera förbi nära inpå en främmande individ. Det skulle rent av kunna leda till döden.
En av grundreglerna för hunddjur är att undvika konfrontation och de tar hellre långa omvägar för att inte stöta på en annan flock. Skulle så ändå ske innebär det oftast slagsmål. På promenaden har hunden inget val utan måste följa med mot den mötande hunden, och är den minsta osäker så är den naturliga reaktionen att visa sig stark.
Dagens hundar är såklart avlade, inte bara för utseendet och sina förmågor, utan även på sociala egenskaper. Men det här är en överlevnadsinstinkt som sitter så djupt och får de inte träna på möten med främmande hundar och lära sig att det inte innebär ett hot så är det inte så underligt om många hundar får problem att utföra ett för oss "naturligt" hundmöte.
Lägg därtill att husse eller matte spänner sig själv och kortar kopplet varje gång en hund närmar sig - ja då är den onda cirkeln igång.
Det finns även de hundar som inte är osäkra utan de har lärt sig att andra hundar är kul! Där är effekten motsatt. Låter man valpen eller den unga hunden hälsa på varje hund man möter lär den sig snabbt att hundmöten innebär lek, att hälsa och att man får gå fram varje gång, vilket skapar en förväntan varje gång de ser en hund komma gående. Hunden vill gärna fram, och får den inte det kan man få andra oönskade beteenden som skällande, hoppande, morrande och koppeldragande i ren frustration.
Detta är två orsaker som kan ligga bakom problem vid hundmöten, och har man den kunskapen i bakhuvudet så kan det minska den egna frustrationen och man kan istället fokusera på att lösa problemet.
Om man bortser från detta så är en vanlig faktor att personen i andra änden snöret ofta påverkar mer än denne tror genom att spänna sig, utsöndra stresshormoner, ändra röstläge, spänna kopplet eller på annat sätt förändra sitt eget beteende.
Några tips till hur man kan arbeta med problemet kommer i ett senare inlägg!