Till Hund

Vi närmar oss årets sista dag vilket innebär firande i en mängd olika former. Något som årligen skapar debatt bland motståndare och förespråkare är raketer och smällare, och det är ingen hemlighet att det blir en jobbig natt för många djur. Även dagarna före och efter brukar präglas av smällande lite här och var.

Många, och kanske till och med de flesta, djurmänniskor lider med de djur som far illa av oljuden. Sen finns det de som tycker att djuren minsann ska klara av det, och de som helt enkelt inte bryr sig. Självklart vore det ultimata om alla djur var helt lugna och inte reagerade över huvudtaget, men just rädslan är en av de viktigaste och mest rotade instinkterna ett djur kan ha. Utan den skulle arten nämligen aldrig ha levt vidare från början - det finns inte många djurslag som helt saknar fiender.

Så att påstå att ett djur ska födas utan rädslor vore som att tro att ett djur skulle kunna födas utan hunger. Graden av rädslor, och vad som utlöser dem, är dock högst individuellt. Vissa individer föds med en hög retningströskel när det gäller att bli rädd, andra är mer nervösa av naturen. Därefter formas alla, både djur och människor, efter miljön och särskilda händelser i livet kan sätta sina spår. Vi är alla ett resultat av mixen arv-miljö.

Vad kan man då göra, om man har en osäker eller rädd hund?

Från början, om man har en hund som inte sedan tidigare reagerar eller är rädd för höga ljud, gör man bäst i att göra... Ingenting alls. Bara vara som vanligt. Hundar läser av oss människor, hela tiden, och minsta förändring i vårt beteende om vi så bara spänner en enda liten muskel eller till och med utsöndrar vissa ämnen på grund av stress så kan hunden uppfatta detta. Finns det en liten tendens till rädsla hos hunden så snappar den lätt upp det och blir själv stressad och nervös. Är du rädd för åska och inte är riktigt duktig på att spela teater så kanske du inte bör vara tillsammans med hunden innan den själv lärt sig att det inte är farligt.

Om man märker på sin hund att den börjar reagera på ljuden så bör man inte ömka den, klappa och prata med den som en tröst. Det ger enbart signaler om att det faktiskt är något farligt och man förstärker obehagskänslorna.

Att prata ganska neutralt eller inte alls, ta med den framåt i kopplet på ett vänligt men bestämt och väldigt naturligt sätt fungerar på en hund som har en begynnande rädsla. Visa helt enkelt att det här är inget farligt. Det här kräver naturligtvis att hunden har förtroende för dig! (Och är man inte 100% säker på att hunden är reaktionsfri på smällare så bör man förstås inte ta en promenad runt midnatt!)

Om man har en hund där rädslan sitter djupare rotat så är det inte alltid lika enkelt. Man kan alltid försöka spela cool själv men om det inte hjälper så finns det några saker att göra..

• Vänja hunden successivt vid ljud. Detta kräver dock att man börjar i god tid och utrustar sig med en stor portion tålamod, mängder av positiv belöning och små, små steg framåt i taget. Det finns CD-skivor på marknaden som är ämnade för just detta ändamål.
  
  
• Om man har släkt och vänner utanför stan så kan det i vissa fall vara lugnare och mindre ljud där och hunden kanske mår bäst av en liten minisemester.
  
  
• Det finns hörselskydd på marknaden som dämpar en del av ljuden - om du tänker prova detta alternativet bör man vänja hunden vid skydden i tid så det inte blir ytterligare ett obehagsmoment!
  
  
• Har man en riktigt nervös hund så kan det vara en idé att prata med veterinären om lugnande medel.
  
  
• Finns inte möjligheterna att flytta hunden till ett lugnt ställe så ska den vara ordentligt rastad innan det värsta oljudet drar igång, och ha möjlighet att dra sig undan till ett tryggt ställe. Det ökar förutsättningarna för att hunden ska klara sig igenom situationen på bästa sätt.